Jag är så trött. Jag har varit med i så många selfies idag. Det har varit kul, och det är alltid kul att se när folk fascineras över nya grejer de kan göra, vilket idag var screentryck med en löst sammansatt grupp av diverse elever och lärare.

Men åh så trött jag blir i hela kroppen och huvudet när det händer så mycket samtidigt, det är hög ljudnivå, och det är så mycket folk runtom. Inte att jag inte gillar det eller nåt, jag ställer gladerligen upp, men ändå är det något som tar så mycket energi ifrån mig. Jag känner att det är viktigt att veta sådana saker om sig själv. Vad som tar, och vad som ger, energi.

I kontrast till det så fick jag även, plötsligt och oplanerat, under tio minuter halvt hålla i en lektion i engelska. Egentligen kom jag bara för att hämta/informera vår kompis och lärare Idrees om att den ovan nämnda workshopen för screentryck snart skulle börja, men då det var mitt i en lektion så bjöds jag in för att medverka.

Idrees har gjort så mycket för oss här, så det var ingen tvekan om att ställa upp. Passande nog hade de som uppgift idag att prata och skriva om något ämne. Vad som helst. Och berätta om det. Så Idrees frågade om jag kan berätta lite om det arbete jag, Jessika och Dara gör på skolan (som dessa elever inte är en del av).

Så jag berättade om det vi gjorde igår, tolv stora papper på väggarna - en per elev - och att de började med att i lugnt tempo rita abstrakta former utifrån musik vi lyssnade på, för att sedan - efter någon minut - rotera alla elever så de hamnade framför ett annat papper som en annan elev hade ritat på. Upprepa, upprepa. Sen ta akrylfärg, blanda svart, och fylla i linjerna. Efter detta få en färg tilldelad sig, måla i med detta, sedan få komplementfärgen, fylla i mer, och sluterligen i denna abstrakta målning leta efter figurativa former och försöka framhäva dem.

De här eleverna är runt 17 (gissar jag på), och inte så många av dem är så bra på engelska. Alls. Jag vet inte om just de här eleverna egentligen, men utifrån de vi träffat tidigare på skolan. Det här är inget jag beskyller eleverna alls, jag tror bara de är väldigt omotiverade och att undervisningsformerna kanske inte är något de finner så inspirerande. Så… Idrees stod och översatte allt jag sa, bit för bit. Jag tror jag hade gjort det annorlunda, men Idrees känner väl sina elever bäst.

Med apropå det med språket så måste jag säga att vi träffat massvis (eller ja, flera) ~8-12-åringar som är oerhört bra på engelska. En av dessa, Clara, var faktiskt även med på en av våra vanliga skoldagar förra veckan, och gjorde ett oerhört bra jobb. Jag tror och hoppas att de andra eleverna i klassrummet blir lite inspirerande när de ser en yngre kunna kommunicera på andra språk med oss så problemfritt.

Men tillbaka till det om energi. När jag presenterade Levande verkstad för den här klassen så kände jag att det gav mig energi. Det var kul. Och mer än så så kände jag efteråt att något sånt skulle varit omöjligt för några år sedan, innan jag fått min medicin mot social fobi (och diverse annat). Att tala inför grupp kändes bra, och det är något jag vill göra mer av.

Det är ju såklart något jag redan gjort en del de här veckorna, men det blev extra tydligt när jag hoppade in direkt i en ny grupp och gjorde det.

Det kändes bra.