Test.

Tick, tack. Tiden går! Såg fel när jag kollade fort och det såg ut som att senaste inlägget var från 2019. Men så pass visade det sig inte vara.

Det har hänt en hel del sedan sist. Jag har flyttat ner till Göteborg, ihop med C. Första gången jag är sambo, och det fungerar kanon. Som en del av att jag flyttade in i Cs lägenhet så borrade vi 60 hål i väggarna i vardagsrummet för att sätta upp hyllor, då vi båda är personer med väldigt mycket grejer.

Tror aldrig jag haft så här bra ordning på mina saker förut. Och det känns så bra att dela lägenhet med C. Att dela vardag tillsammans. Det är fint. Även om jag saknar flera vänner i Stockholm.

Sedan sist har jag även börjat på teater på Göteborgs folkhögskola, och jag är så glad över att jag kom in. Klassen är fantastisk. Två av lärarna är skitbra, den tredje försår jag inte riktigt, men det kanske har mer med mig att göra än något annat. Vill inte snacka skit om någon, men jag vill ju även vara ärlig. Jag vill inte bli kallad vid fel pronomen 45 dagar in i läsåret. Tycker inte det är för mycket begärt.

För övrigt är det helt fantastiskt. Klassen är underbar. Vi kommer väldigt bra överens, och alla är så modiga med att sätta sig i situationer de inte är helt bekväma med. Vi har lärt oss så mycket, och bortsett från senaste veckan typ så har jag antecknat hur mycket som helst i vår reflektionsbok. Jag har till och med tagit med mig kameran några få gånger och fotat lite - kameran jag inte rört de senaste två åren. Den lusten börjar komma tillbaka. Det känns så bra.

Vi jobbar både med improv och mer klassiskt med rekvisita och manus och sånt. Och en del performance, typ dans och sång. Så utbildningen är väldigt bred. Och innan den här terminen är slut ska vi få sammarbeta med de som går filmutbildningen - där det både finns klippare, regissörer och filmare. Så vad det än blir av det så hoppas jag att jag kan dela med mig av resultatet från det projektet sen!

De senaste veckorna har handlat om dialoger, och nästa större grej vi jobbar mot är att presentera motologer som vi skrivit själva.

Och nu något helt annat! Jag har även, genom en gammal kollega från IT-jobb, blivit indragen i ett annat spår. Jag håller på att träna för att bli skrivtolk - vilket innebär att jag ska sitta och skriva ner vad folk säger högt så texten kan visas på en skärm som kan läsas av de som har nedsatt hörsel eller är döva. Hade ingen aning om att mina decennier av att sitta med ett tangentbord skulle kunna leda till något sånt här. Det känns otroligt spännande, och det är kul att kunna jobba med något som faktiskt betyder mycket för folk. Det kommer även att leda till att jag får träffa folk jag annars inte skulle få träffa, i både jobbsammanhang och i privata sammanhang. Läkarbesök, familjeträff, jobbmöten, vad som helst.

Alla som har nedsatt hörsel eller är döva har rätt att kostnadsfritt få hjälp med sånt här. Vi har hundratusentals döva/med nedsatt hörsel i Sverige, och tydligen är det bara runt 13 000 som är flytande i teckenspråk. Det var en överraskning för mig.

Ja... det är väl vad jag har att dela med mig av spontant idag. Det är kul att skriva här. Det är så skönt och mindre stressande att inte använda sociala medier.

Ha det!