Inlägg

  • Visuell retorik och insändare

    En del av oss i klassen läser Bildpedagogik A på distans mot Högskolan i Gävle. Som en del av detta hade, fredagen för en och en halv vecka sedan, en presentation och genomgång av visuell retorik.

    För att knyta ihop den dagen - och för att få göra något praktiskt efter en förmiddag av att mest sitta snällt och lyssna - så fick vi en uppgift. Vi som hade möjlighet att vara med delades upp i tre grupper, och blev tilldelade en reklambild. Vi skulle tolka den här bilden, och skriva en saklig insändare.


  • Andra lektionen

    Jag skrev tidigare om hur vår första dag med eleverna såg ut, men har ännu inte skrivit om vad vi gjorde deras andra och tredje dag. Idag är en av de sista dagarna på resan, och alla våra direkta praktikdagar är över. Det enda vi har kvar att göra på skolan är att vara med på utställningen som eleverna har på måndag. Detta skrivs alltså typ en vecka efter att vi faktiskt hållit i en av de här dagarna.

    En påminnelse: Vi har tre klasser. Typ tolv deltagare i vardera klass. Vi har haft dem i ett roterande schema där vi träffat klass B första dagen, klass Z andra dagen och klass A tredje dagen, och sen upprepat detta tills vi träffat alla tre gånger. De tre klasserna har fått göra samma saker, med bara mindre förändringar till följd av oförutsedda hinder eller att vi har velat testa andra sätt som kanske når de mål vi har på bättre, eller bara annorlunda, sätt.


  • Rwanduz via Shaqlawa

    En resa nordöst mot Rwanduz via Shaqlawa, genom checkpoints, dalar och över berg. Vi snirklade oss upp och körde om - och blev omkörda - på sätt som aldrig händer i Sverige. På ett avslappnat och säkert sätt, som det görs här, men som nog gör de flesta svenskar nervösa. Hänsyn och kommunikation är något som finns i trafiken här som jag inte känner igen hemifrån. På samma sätt är all militär med sina AK47:or (eller vad det nu är för gevär) mest ler och vinkar - om de väljer att ta oss åt sidan är det mest för att de är uttråkade och nyfikna på vad vi är för typer, vi vitingar. Det är så jag tolkar vad som händer iaf.

    Vi lämnade Hawlêr klockan 9 på morgonen och kom hem efter att solen gått ner. Vi har stannat på massvis av ställen, beundrat landskapen, ätit vildvuxna, valnötter och plockat granatäpplen och bär som ser ut som björnbär. Det var mycket gott.


  • Kurdistan: Selfies och tala inför grupp

    Jag är så trött. Jag har varit med i så många selfies idag. Det har varit kul, och det är alltid kul att se när folk fascineras över nya grejer de kan göra, vilket idag var screentryck med en löst sammansatt grupp av diverse elever och lärare.

    Men åh så trött jag blir i hela kroppen och huvudet när det händer så mycket samtidigt, det är hög ljudnivå, och det är så mycket folk runtom. Inte att jag inte gillar det eller nåt, jag ställer gladerligen upp, men ändå är det något som tar så mycket energi ifrån mig. Jag känner att det är viktigt att veta sådana saker om sig själv. Vad som tar, och vad som ger, energi.

    I kontrast till det så fick jag även, plötsligt och oplanerat, under tio minuter halvt hålla i en lektion i engelska. Egentligen kom jag bara för att hämta/informera vår kompis och lärare Idrees om att den ovan nämnda workshopen för screentryck snart skulle börja, men då det var mitt i en lektion så bjöds jag in för att medverka.


  • Kurdistan: Bergen

    Igår åkte vi äntligen till bergen. Först var min inställning att vi typ bara är här för praktiken, och om jag missar att se någonting som jag “borde se” när jag är här så gör inte det så mycket.

    Men nu vet jag vad jag hade missat.

    Bergen är otroligt viktiga här. Och otroligt vackra.



Prenumerera med RSS