Inlägg taggade “365”

  • 365: Slutspurt

    Hej. Jag hade skrivit ett ganska långt inlägg om hur skönt det känns att vara klar med 365-projektet, att ha tagit en bild varje dag i ett år, hur skönt det var att ha det bakom sig, et.c… men så när jag skulle lägga upp det inlägget insåg jag att jag inte hade börjat första september förra året, utan den 27e… så efter att ha haft en dag där jag njutit av att inte behöva tänka på att ta en bild så blev det till att plocka upp kameran igen.

    Jag trodde det skulle kännas jobbigt, att fortsätta fast jag trodde att jag var klar, men just nu känns det faktiskt helt görbart, och ganska lugnt.

    Jag var också ganska nöjd med bilden ovan som sista bilden i serien, men så blev det visst inte.

    Bara några veckor till!


    Angående Fredagligen så har inte det riktigt blivit av, men jag har fortfarande som mål om att snitta på ett inlägg per vecka. Ambitionen lever än, men det ska komma ifrån lust och inte (bara) från tvång.

    Läs vidare...
  • 365: Januari 2018

    2018-01-08-365

    Januari var, liksom de flesta andra månaderna i år, en mycket stressig period för mig. När jag tittar på den tidens bilder så kan jag se den känslan. Jag tycker egentligen att en bilds läsare är den som ska få bestämma hur den uppfattar bilden, och vad den ger för känslor, så om du inte håller med om mina beskrivningar och istället ser något annat så vill jag att du vet att andra tolkningar är strängt uppmuntrade.

    Som så många gånger tidigare sagt har jag fortsatt med mitt 365-projekt om att ta en bild om dagen, även om jag inte har varit så duktig på att lägga upp bilderna i takt med att jag tar dem. Nu är bilderna från januari, fem månader senare, uppe här.

    Jag har även tidigare skrivit om hur jag är intresserad av kureringsarbete, och hur jag borde gå igenom mitt flöde av bilder och försöka plocka ut några först till synes orelaterade bilder och försöka göra en kortare sammanhängande bildserie av dem.

    När jag lägger upp en månads bilder i en klump såhär, känns det ju som ett gott tillfälle att göra just det, och passa på och skriva något om hur den månaden känns, nu några månader efter att bilderna togs.

    Många av bilderna är från kollektivtrafiken, på väg till och från jobbet. Just dessa är alla ganska lika. Mycket mörka, och det enda undantaget är även den, trots att den är tagen mitt på dagen, utomhus, inte direkt full av solsken. Bilderna känns trånga och ger mig alla en känsla av att bli förhindrad.

    Jag tror inte många bilder jag tagit här alls har varit av någon direkt lust att fota, utan snarare något jag har tvingat mig till.

    När jag är lite mindre stressad och känner lite mer lust drivs jag ofta till någon absurd humor. Vare sig jag är stressad eller inte tänker mycket på att försöka hitta en balans i bilder, där exempelvis ett ljust eller mörkt parti i en bild vägs upp i ton eller form i motsatt del av bilden. Detta är ofta mycket lättare sagt än gjort.

    Samtidigt tänker på att det är lättare att försöka ha så formmässigt simpla bilder som möjligt, som raka pelare och platta väggar – men bilderna hade inte varit desamma utan de texturer och detaljer som finns i de till synes tomma ytorna.

    De estetiska valen vill jag dock bara ska vara ett stöd för något annat. Något konceptuellt, eller kanske dokumentärt, men dagar jag är mindre motiverad att göra något “smart” så får något enkelt räcka. Vilket jag också tror är nödvändigt att ha i en bildserie som en ska orka titta igenom. Någon sorts paus.

    Jag försöker alltid vara uppmärksam efter bilder.

    Den här månadens bilder känns bättre att se tillbaka över idag än vad det gjorde när jag tog bilderna.

    Läs vidare...
  • Fredagligen

    2018-05-18

    Jag började skriva ett ganska negativt inlägg, om hur vare dag inte kan vara en bra fotodag. Jag var inte alls nöjd med bilden ovan. Men nu, när någon dag har gått, och jag kanske är på bättre humör, så känns den inte riktigt lika kass.

    Vad jag skrev först var också att det är helt okej att ha dåliga fotodagar, att jag trots brist av egentlig lust skulle kunna gå ut och försöka igen, men jag valde att släppa det. Jag ämna låta en dålig fotodag vara en dålig fotodag.

    Den sista biten känns fortfarande som en bra idé, att låta dåliga dagar få vara dåliga. Spara energin till något annat, eller en annan dag. De gånger en har lyxen att göra det valet.

    Jag skrev också att jag trots att jag var missnöjd med bilden ovan så var jag mer nöjd med den än den från dagen innan, men även där känns det bättre idag. Jag kan till och med tänka mig att lägga en av den dagens bilder här, något som var otänkbart tidigare (trots att den ändå var tänkt att dyka upp i bildsamlingen så småningom):

    2018.05.17-BP056856.jpg

    Kanske inte det mest spännande direkt, och inte helt lyckad komposition, men jag känner igen mig själv i den. Jag är nöjd med den under omständligheterna. Jobb, kollektivtrafik och träningspass, och den enda stunden jag lyckades få in lite fotande den dagen var mellan de två senare sakerna. Så därför är jag okej med vad det blev.

    Jag har blivit beskriven som en perfektionist, vilket jag inte på något vis menar som en god egenskap. Åtminstone om en, som jag, inte riktigt lärt mig hantera det. Om det finns en sak som skulle göra mitt skapande mer konstruktivt så vore det att sänka mina egna förväntningar och krav på mig själv. Allt måste inte vara felfritt.

    Sentimentet och sensmoralen, att inte varje bild måste vara tio av tio, och att acceptera att en helt enkelt inte har tid eller lust varje dag, kommer upprepas ofta. Om inte i bloggen, så i mitt huvud. Jag vet inte hur tydlig jag – för mig själv eller för andra – varit med målet med projektet att ta en bild om dagen. Kanske gör jag om målet här – och att ändra mål under ett projekts gång är helt okej – men nu säger jag att målet är att efter ett år ha utvecklat mitt fotande och mitt bildöga. Att lära mig något. Vilket jag, trots mina tvivel om vissa dagars bilder, ändå måste medge att jag känner att jag gör.

    Tanken är att vara riktigt duktig om 10 år. Det är ingen egentlig brådska, och jag kommer inte orka ta mig dit om jag dömmer allt mitt fotande utifrån de bilder jag tagit som jag tycker minst om.

    En annan sak jag försöker göra mer av, som jag nämnde i förra inlägget Mitt sommarlov, är att skriva mer, så nu sätter jag som mål att försöka ha ett nytt inlägg uppe här varje fredag. Jag är inte helt säker på vad jag ska skriva om (i vanlig ordning), men jag ska försöka slappna av och bara göra något. För att jag vill, och för att det faktiskt är ganska kul.

    Läs vidare...
  • Redo, redoare, redoast

    I över sju månader nu har jag nu tagit en bild om dagen. Jag publicerar inte alla bilder löpande (som de som tittar här märkt), men alla kommer upp till slut. Det enda andra stället jag lägger upp bilderna på är på Instagram (@bjoernfan), men där läggs de upp sporadiskt och lite smått blandat med andra bilder. Bilderna jag lägger upp kan vara 2-3 månader gamla. Hur bilderna läggs upp i sig är väl inget problem, men ur ett engagemangsperspektiv är problemet är att de läggs upp utan kontext.

    Ofta lägger jag upp en bild per dag i någon vecka, sen några dagars paus, och sen börjar jag igen.

    Men för att ta ett steg bakåt, vad menar jag med “problem”?

    Om du vill bli förstådd som skapare (oavsett vad du skapar) och vill ha engagerade följare, så måste du vara både konsekvent och tydlig. Det kan (men måste inte) göras genom att formulera ett budskap som sedan ska sträcka sig mellan flera, exempelvis, bilder. Vad detta budskap är spelar mindre roll. Jag kan nästan gå så långt att säga att budskapet (utifrån ett skapandeperspektiv) inte spelar någon roll alls, bara du - medvetet eller omedvetet - skapat paraplyt och på ett eller annat sätt är tydlig med det under presenterandet. Det viktiga är att personen som tittar upp dig ska ha ett hum om vad den kan förvänta sig.

    Jag har inte lagt någon vidare energi på detta. Jag har satt låga krav på mig själv för att undvika att ta mig an för mycket och snart därefter lägga ner, och istället försöka ta en sak i taget i takt med att jag blir mer redo. Jag är just nu väldigt inkonsekvent med hur och vad jag lägger upp, och jag fullt medveten om det.

    Sen gör jag också allt det här mest för mig själv. Målet är inte att få så många engagerade som möjligt, men jag tror att om jag blir bättre på att formulera mig så att andra förstår (och kanske engagerar sig) så blir jag också själv bättre på att formulera mina egna tankar och idéer för mig själv. Därför kan ett försök att engagera andra även vara ett bra sätt att själv utvecklas.

    Att bli redo handlar om att göra insikter, insikter som antingen kan komma direkt från egen erfarenhet, eller genom att läsa, och på andra sätt, lära sig av andra. Det handlar också om att öva och att faktiskt lägga ner tid och arbete på det du vill bli bättre på. Practice makes perfect. Detta skriver jag för att påminna mig själv.

    En metod att producera en konsekvent (och för att höja ribban: en något intressant) serie verk kan även, utöver ett planerande följt av skapande, även göras tvärt om. Skapa först, och gå senare tillbaka och sätta utvalda delar i ett sammanhang. Agera kurator. Kurera sin egen samling. Presentera bit för bit.

    Detta får bli nästa utmaning jag ger mig själv; att skapa en eller flera kortare internt sammanhängande bildserier utifrån de 180+ bilder jag tagit de senaste 6+ månaderna.

    27-in-5

    Och bara för att avsluta med något helt orelaterat: En bild från gårdagens freshmeat-träning i Roller derby efter jag klarat av en del av minimum skills; 27 varv på 5 minuter.

    Läs vidare...
  • 365 uppdaterad med alla bilder från 2017

    Jag har lite svårt för att hålla internet uppdaterat i perioder. Ibland ganska långa perioder. Och det gäller egentligen bara inte bloggen här, utan socialt rent allmänt. Men jag fortsätter fota dagligen, och så småningom så kommer jag ikapp här.

    2017

    Fotandet här är och ska vara ett nöje, inte en stress. Det får inte, för mig, bli en källa till en överhängande oändligt lång att-göra-lista. Så tempot här är ganska lågt. Det är också en av anledningarna till att jag inte har någon kommentarsfunktion på bloggen – jag vill inte känna någon press över att behöva kolla och skriva svar. Det betyder ju givetvis inte att jag inte vill höra av folk alls – men då får epost vara medlet.

    Nu kanske bilden ovan ger intryck av att jag kommer erbjuda någon sorts quiz här, men jag måste tyvärr meddela att den utgår denna gång - och med största förmodan även alla framtida år.

    Bildserien jag skriver om finns här, som vanligt.

    Läs vidare...
  • 365 och röda trådar

    Som jag skrev i det förra inlägget så känns 365-bilderna ganska spretiga, och så skrev jag några ord om framtida kurering.

    När jag skrev det inlägget kände jag frustration över att jag inte hade någon röd tråd genom mina bilder.

    365

    365

    365

    Ett annat se på saken är detta: Jag saknar inte en röd råd, jag har bara väldigt många som måste trasslas isär.

    Bilderna ovan är från trettonde, femtonde respektive tjugoåttonde november. Bildserien finns här.

    Läs vidare...
  • 365 uppdaterad, och några ord om framtida kurering

    Jag har fortsatt jobbet jag påbörjade igår, och har uppdaterat 365-bildsamlingen igen. Den här gången med bilder från den 28:e oktober till den 12:e november. Jag hittade de två bilderna jag saknade för den 28:e och 29:e oktober - de hade bara hamnat ihopklumpade med helt andra bilder.

    365

    Jag är den första att medge att 365-bildsamlingen är mycket spretig. Det är massa olika bildspråk blandat hejvilt, men… efter att ha fotat (om än kanske lite oregelbundet och olika målinriktat) i över tio år så känner jag att det är mycket konsekvent med hur jag fotar. Försöker jag tvinga in något jag inte vill göra för stunden så blir det ofta krystat, och framför allt otroligt mycket tråkigare. Jag mår inte bra av det. Jag sätter för mycket negativ press på mig själv.

    När det här projektet har fått pågå i några månader till så tror jag det går att dela upp bilderna i minst 4-5 olika bildserier, eventuellt uppdelat efter bildspråk, eller vad det nu kan tänkas fungera att dela upp dem i.

    Det framtida arbetet kommer bli en övning i kurering, något jag inte jobbat mycket med förut; åtminstone inte medvetet och avsiktligt. Hur mycket kan en uppdelning gjord i efterhand skilja sig från den här bildsamlingen jag bygger på idag?

    Läs vidare...
  • 365 uppdaterad

    365-bildsamlingen har blivit uppdaterad.

    365

    Jag har inte laddat upp bilderna här regelbundet, som ambitionen är, men jag fotar dagligen.

    Bilderna som laddats upp idag är från 14:e till och med 27:e oktober, sen verkar det som att jag kan ha klantat mig vid formatering av minneskort, då jag saknar bilderna för 28:e och 29:e, men från dess till idag så har jag iaf bilderna. Jag har bara inte gått igenom dem än.

    Jag drar mig lite för att gå igenom dem. Det känns på något sätt lättare att titta på alla bilder när en har fått lite distans till dem.

    Läs vidare...
  • 365: En bild om dagen

    Jag har bestämt mig för att börja ett 365-projekt igen!

    365

    Bilderna ligger som en egen bildsamling här. Jag fotar dagligen, men kommer nog ladda upp bilder i klumpar någon gång per vecka.

    Det här är ett projekt som jag har gett mig an två gånger tidigare, men inte lyckats hålla i i ett helt år. Jag ser ändå försöken som lyckade, då poängen var att tänka på foto dagligen, och att tvinga en till att faktiskt ta en bild varje dag. Så långt gick det bra, och det är mycket lärorika perioder.

    2016-01-02-snowflower.jpg

    Något jag lärt mig är att när den enda regeln är att ta en bild per dag - och inga andra begränsningar sätts på projektet - så leder det till mycket stress. Inte bara finner jag det mycket svårare att få bilderna att hänga ihop på något vis, utan det blir svårare att ta en bild när jag får “ta en bild på vad som helst”.

    Därför har jag nu, med det här projektet, valt följande regler:

    1. Bilderna ska vara i färg
    2. Bilderna ska vara kvadratiska
    3. Allt som är med i bildytan ska kunna motiveras

    Anledningen till att jag valt dessa regler är 1) för att jag länge sagt att det är fegt att fota svartvitt (mest för att jag själv tycker färg är mycket svårt att göra asbra), 2) att jag vill testa något nytt, och 3) för att jag behöver påminna mig själv om att aktivt titta - och tänka - på allt jag ser i kameran när jag tar bilden.

    2016-02-03-zinkensdamm.jpg

    Det är ganska enkla regler, men det är också sådana enklare ramverk som får en att kunna fortsätta. Jag ser inte heller något problem med att byta ut reglerna efter en tid.

    De tidigare 365-projekten finns på Flickr, för 2012 här, och för 2016 här.

    2016-01-26-tunnelbanan.jpg

    Mycket från de gamla projekten är ganska intetsägande, men det finns en handfull bilder som jag ofta tänker på några år senare.

    Den här gången ska jag dock försöka få bort “stress-ta-en-bild-på-väg-hem-från-jobbet”-vibbarna.

    Läs vidare...