Inlägg taggade “Kreativitet”

  • Världen i 3D: Min första munk

    För två månader sedan började jag experimentera med ett program som heter Godot, ett program för att göra spel. Jag började göra grejer i 2D, jag har lärt mig mycket, men det har inte blivit något speciellt spelbart än. Mitt intresse till en början har främst varit att experimentera och lära mig verktyget.

    Dock, som med allt annat, så stöter en ofta på hinder som sänker motivationen, och då kan det vara bra att ta en paus och göra något annat.

    … och så snubblade jag över lite information om Blender, ett program jag länge vetat om men inte riktigt använt. Det är först gjort för att göra 3D-modeller, men har över 10+ år utvecklats till att även kunna göra/klippa filmer, och i den senaste versionen har ett gammalt verktyg som heter Grease pencil fått en stor uppdatering som gör att det är lätt att rita egna klassiska 2D-teckningar (i stil med gamla animationer i tecknad film, eller japansk anime) och få detta att röra sig i en tredimensionell miljö.

    Det där stycket kanske är lite svårt att hänga med i, så istället visar jag med ett lätt exempel jag slängde ihop när jag satt och lekte med verktyget härom dagen.

    2020-06-07-anim2.gif

    Den är inte perfekt (det rycker lite när animationen börjar om), men det var kul att göra. Bakgrunden är inte heller helt vit. Det här är ett experiment och kul, jag är inte ute efter att göra något perfekt, då skulle jag nog aldrig få något klart och kunna gå vidare. Såhär såg det ut i verktyget:

    2020-06-07-anim2-screenshot.png

    Det som gör att bilden rör sig är att kamerans rörelse är animerad över två sekunder. Den svävar genom 3D-scenen från utgångsläget (i bild) till precis efter den passerat den första “scenen”.

    Någon dag efter detta så hittade jag tutorials på YouTube om hur en kan göra en munk i 3D i Blender. Så… så här långt har jag kommit hittills:

    2020-06-07-donut01.png

    Det är fett kul.

    Här är en vy från verktyget när jag jobbar med den:

    2020-06-07-donut01-screenshot.png

    Dessa videos finns här, för den som är intresserad:

    Också värt att nämna är att Blender är öppen källkod, och gratis. Om du diggar det programmet och har några kronor över, fundera på att skänka dem några kronor på blender.org. Det har jag tänkt göra.

    Lite inspirerande filmer som gjorts med hjälp av Blender:

    … och slutligen, en kort varning. Blender är inte alltid helt lätt att hitta i. Det är otroligt flexibelt, men det tar tid att lära sig hur en gör saker. Som tur är finns det hur mycket bra tutorials på internet som helst. Att jobba i 3D kräver också att en lär sig väldigt mycket terminologi, men på det sättet skiljer det sig inte riktigt från vilket annat material eller verktyg som helst.

    Jag är otroligt nyfiken på vad mina vänner Agne (instagram) och Hanna (hannoia.se) skulle kunna göra med hjälp av det här eller liknande program.

    Läs vidare...
  • SpökTech GrabBuddy

    Tidigare i december: Som del av en skoluppgift blev vi uppdelade i grupper om fyra, och varje grupp fick dra två lotter. En lott med temat, och en lott med videoformat.

    Det här var en del av det större blocket vi hade just då, om visuell retorik. Vi fick också en kort introduktion till filmning och redigering.

    De lotter vi drog sa att vi skulle göra en reklam, och att det skulle ha med spöken att göra. Så vi slängde ihop den här. Det råkade bara bli att det var på engelska.

    Den enda övriga regeln var att det behövde vara under 3 minuter långt.

    Tack Agne, Alex and Kim.

    PS. För de nyfikna så kan jag berätta att de andra videoformaten var nyheter, samhällsinformation och propaganda.

    Läs vidare...
  • Visuell retorik och insändare

    En del av oss i klassen läser Bildpedagogik A på distans mot Högskolan i Gävle. Som en del av detta hade, fredagen för en och en halv vecka sedan, en presentation och genomgång av visuell retorik.

    För att knyta ihop den dagen - och för att få göra något praktiskt efter en förmiddag av att mest sitta snällt och lyssna - så fick vi en uppgift. Vi som hade möjlighet att vara med delades upp i tre grupper, och blev tilldelade en reklambild. Vi skulle tolka den här bilden, och skriva en saklig insändare.

    Läs vidare...
  • En studie i akryl

    2019.05.11-BPF45628.JPG

    Som en del av min utbildning har jag den senaste månaden spenderat ganska mycket tid med att måla med akryl. Den här morgonen har jag gett mig själv uppgiften att ta en närmare titt på vad jag gjort de senaste två veckorna (vår fördjupningsperiod), och skriva ihop mina tankar runt upplevelsen. Dels vill jag skriva om vad jag faktiskt konkret gjort (objektiva beskrivningar), och efter detta vill jag skriva mer om mina tolkningar och vad jag vill för framtiden.

    Just nu sitter jag hemma vid min stationära dator, medan målningarna sitter uppnålade på en vägg i skolan, där de hamnade allt eftersom bilderna blev klara.

    Innan jag börjar beskriva bilderna så vill jag nämna en annan sak. Jag har inte målat alls innan jag började på den här skolan i höstas. Jag har knappt tecknat heller, för den delen. Jag har typ inte skapat alls med händerna. Det jag har gjort har jag gjort med kamera och bildredigering i dator, så det är mycket här som är nytt för mig.

    Seriös konstnär

    För att vara extra tydlig så är inte det något jag säger för att på något sätt nervärdera mig själv eller vad jag skapat, utan bara för att jag själv finner det lättare att läsa vad andra har att dela med sig av när jag förstår var de kommer ifrån själva. Inte heller menar jag motsatsen – vem som helst kan lära sig att måla. Det svåraste är att hitta motivation och tid, något den här utbildningen hjälpt mig mycket med.

    Men åter till nutiden; För en månad sedan målade hela klassen med akryl i några dagar, och vi gick igenom några grundläggande övningar (repetition från kort akrylblock i höstas där vi började blanda färger och pratade om kulör och valör), och även gick igenom några nya övningar för att göra oss mer bekanta och bekväma med materialet.

    2019.05.11-BPF45635.JPG

    Vi blandade egen svart genom att blanda röd (kadmium, en mörkare röd), blå (ultramarin), och gul (kadmiumgul) i olika proportioner. Att det gick att blanda svart såhär var en nyhet för mig i höstas. Mitt närmaste barndomsminne var att det alltid blev brunt när en blandade alla färger.

    När vi fått en svart vi var nöjd med så blandade vi ut den, gradvis, med vit färg, och skulle på samma papper försöka ha så många valörer som möjligt mellan den mörkaste svart och den ljusaste vita.

    Det är med detta i bakhuvudet, plus en tidigare krokiövning vi gjort, jag gick in i nästa block med valfritt material. Jag valde att fortsätta med akryl, och jag har haft 6 skoldagar av mycket målande.

    De första bilderna jag gjorde var de sex gula figurerna på röd bakgrund. Jag hörde om en uppvärmningsövning som gick ut på att ta ett stort papper, måla en bakgrund på den (här rollade jag bara rött över hela), sedan dela upp denna i ett antal lika stora delar, och sist tejpa ihop den på undersidan. Själva målandet går till så att en målar lite på alla (här sex) motiv samtidigt, och hoppar mellan dem efter bara några drag.

    Förutom att det gör att alla de bilderna hänger ihop då exakt samma valörer och kulörer har använts på alla samtidigt (istället för att försöka återskapa en tidigare bild med nya blandningar) så gör det även att jag inte fastnar i en detalj i ett av motiven, utan om jag i den ena kanske får en käklinje som jag inte var ute efter så har jag fem till käklinjer som blir något annat. Det är ett för mig avslappnat och skönt sätt att experimentera.

    Det sista jag gjorde på de rödgula var att tillsätta (olika) utspädd vit och svart för att öka kontrasterna, men när jag gjorde det så kände jag att de färger jag ganska noga valt ut liksom förlorade sin karaktär, då trots att kontrasten kanske ökade så försvann de färgerna helt. Det kanske är lite svårt att hänga med i vad jag menar, men för att undvika det här helt så tänkte jag testa en annan metod, att istället bara fokusera på en gråskala först och färglägga i slutet. Istället för att färglägga och sedan tillsätta kontraster.

    /photos/2019.05.11-BPF45629.JPG

    Därför är (typ) alla andra motiv i gråskala (eller exempelvis i en skala av rött), förutom bakgrunderna. Jag började att göra helt svartvita motiv, och det kändes så tillfredsställande att jag inte kunde sluta, utan fortsatte med det istället för att faktiskt testa färglägga dem.

    Jag tror en stor del till att jag fann det fascinerande är just för hur vad jag är vid att tänka som jag lärt mig genom fotografi. Antingen är det helt svartvitt eller så är det helt i färg. Ett motiv kan ofta vara mer färgmättat än bakgrund, men mer sällan tvärt om. Om en enstaka sak i bilden är färglagd känns detta ofta plojigt.

    Det som hända här med bilderna känns, åtminstone idag, som något annat.

    /photos/2019.05.11-BPF45645.JPG

    Den sista bilden jag gjorde är det större mörka porträttet med svart bakgrund. Jag har riktigt svårt att förstå ljus och form (speciellt i något så komplicerat som ett ansikte), men försökte slappna av och bara köra på intuition och inte tänka för mycket. Jag är väldigt nöjd med hur det blev, även om jag gav upp på att försöka skapa 7 tydliga valörer mellan svart och vitt, som jag sett andra på internet använda som utgångspunkt i sitt målande. Istället blev allt lite skjutet åt det mörkare hållet, men så fick det bli.

    Jag är mycket nöjd med många av målningarna. Jag är också mycket nöjd med hur avslappnat tillvägagångssättet har varit. Ingen av sakerna ovan har jag målat med en tydlig bild om vad de ska bli, utan jag har låtit penseln styra och de gånger jag fått en blick av något som skulle kunna bli så har jag följt de idéerna.

    Jag känner att jag lärt mig mycket om hur akryl uppför sig, och det blir lättare och lättare att blanda färger varje gång. Jag kommer att fortsätta måla, och kommer att fortsätta försöka sporra mig själv att måla nya saker, och att försöka göra mer realistiska målningar, även om det i slutändan kanske inte är det sätt jag skulle kalla mitt sätt att uttrycka mig i akryl.

    Läs vidare...
  • En humlas ränder

    Jag skulle säga att jag har många bollar i luften samtidigt, men jag vet inte hur sant det är. Vet inte hur tråkig den här liknelsen är, men det är snarare så att jag har många bollar men de flesta ligger och vilar på marken. Jag jonglerar bara med några få åt gången.

    Härom veckan var jag på en kort kvällskurs med Skrivsprånget. Vi var ett dussin personer plus de två ledarna, och vi spenderade det mesta av tiden i en stor cirkel av stolar.

    Jag har under det senaste halvåret och lite till genom skolan starkt bearbetat min prestationsångest (genom aktiva övningar och metoder skolan jobbar med), men har haft svårt att översätta den sakta men säkert vunna tryggheten och friheten till skrivandet. Den här kvällen med Gunilla och Eva hjälpte till att knyta ihop några spretiga idéer jag haft till något mer konkret.

    I skolan har vi i stort sett alltid förövningar när vi introducerar nya övningar eller ämnen, och för det mesta av tiden jobbar vi i grupp. Vad vi gjorde den här måndagskvällen var att föra över samma idéer till skrivandet.

    Det är ganska enkla saker, men som så mycket annat är saker så mycket mer självklara i efterhand än i förhand, och stor eloge till ledarna som lyckas förmedla övningarna och leda gruppen på ett så bra sätt.

    Skrivandet kräver precis som allt annat skapande uppvärmning. Att få hjärnan att tänka i rätt banor. Att få händer och kropp att hitta en trygg hållning. Att kunna slappna av och att försöka hitta flyt. En mycket viktig hörnsten i detta är att inte kritisera sig själv så mycket i början av processen, för då kommer en ingenvart alls. Det är fruktansvärt lätt att vara för hård mot sig själv.

    Så, bara skriv. Skriv. Läs inte vad du skrivit. Skriv och fortsätt skriva. Skriv vad som än dyker upp. Repeterande ord gör inget. Originalitet är inte viktigt. Härma. Skriv samma sak igen. Skriv en association till vad du skrev nyss. Skriv om pennor eller om papper, om pappersflygplan och högstadiets mattelektioner. Skriv om en lärare eller att kasta kula på rasten, eller hur du liksom jag kanske inte förstod hur en skulle tag hand om en Tamagochi. Bara skriv i fem minuter, eller så länge du behöver.

    Hitta en bild, eller tag en bild, vilken som helst, och skriv om hur det som händer i bilden kunde ha hänt. Eller vad som händer sen.

    Ta några ord, från var som helst, så som “en humlas ränder”, och skriv vad som helst om det. Se vad som dyker upp. Dessa papper kan kastas när du är klar, om du inte finner glädje eller inspiration i dem. Det är bara uppvärmning. Det finns inget rätt eller fel.

    Vi gjorde även några gruppövningar, dels att vi läste upp några av de kortare sakerna vi skrivit under uppvärmningen. Ingen kommer skratta åt dig när alla delar halvslarvigt ihopslängda tvåminutersgrejer där alla i gruppen blivit tilldelade ett så strikt format. Du kommer inte dö. Släpp ångesten (lättare sagt än gjort). Det här är dock något som kanske inte funkar lika bra på det allmänna internet, folk är i regel så mycket taskigare där än i möten i köttrymden.

    Vi skrev även dikter. Alla fick varsitt papper med början på en mening nere i ena hörnet, olika meningar på varje papper, och uppdraget att avsluta meningen så fort och spontant som möjligt. Sedan vek en undan det en skrivit och skickade vidare pappret till den som satt intill. Efter det fick vi några minuter på oss att läsa igenom det papper vi hade inför oss i slutändan, och ombads välja ut 5 av raderna att läsa upp högt i valfri ordning. Vi fick lite frihet att formulera om vissa saker så det skulle flyta på bättre att läsa upp. Här är det jag läste upp, skapat av hela gruppen:

    I mitt inre rum är jag hemlighetsfull
    I mitt inre rum är både dörrar och fönster öppna
    I mitt inre rum har jag kanske låtit för många klampa runt.
    
    I mitt inre rum så är jag Hermione Granger i Harry Potter,
    och i mitt inre rum finns plats för sju varelser till.
    

    Och det här gör mig så glad. Det är så enkelt och inte alls så farligt som en kan känna i början.

    Jag försöker komma ihåg att följa de här reglerna. Att värma upp, att inte kritisera under skapandeprocessen, att påminna mig själv om att det inte handlar om liv och död. Det här för mig också tillbaka till alla mina bollar - jag målar akvarell, jag försöker måla med akryl, jag kladdar med färg på textil och gör screentryck, jag tecknar med blyerts, jag sitter med gitarren i famnen i soffan när jag tittar på TV-serier, jag försöker lyssna på musik. Jag bakar bröd, jag syr med min nya fantastiska symaskinen. Jag försöker skriva. Men jag gör bara en eller två saker åt gången, och under tiden jag gör en sak glömmer jag bort hur jag gjort med en annan sak.

    Men det gör inget. Målet är ändå inte att vara bäst på allt så fort som möjligt. Målet är att finna någon sorts ro. Allt annat positivt är bara lyckliga tillfälligheter.

    Jag ska med detta försöka uppdatera bloggen lite oftare. Det är ju faktiskt ganska kul att skriva.

    Läs vidare...
  • Expansion

    På toppen av ett berg, sent en tisdag, såg jag en vägskylt. En såndär med gatunamn på. För mindre vägar. Men denna bar inget gatunamn, utan bar istället orden “GE UPP”, målat i stora tydliga bokstäver.

    Det var mörkt, men jag tog en bild med mobilen. Inte en bild som gjorde det här fantastiska rättvisa, men en bild togs, och när jag sedan fipplade med biden i bildprogrammet i mobilen, så såg jag en liten ny funktion bland alla saker att ställa in.

    Det gick nu att, tvärt emot att beskära bilden, istället utöka den. Med någon ny, säkert jättesmart, algoritm.

    Expanderad

    Jag hittade en pöl ljus under en lyktstolpe, och det här blev resultatet.

    balsammetoden

    Hur detta är tänkt att användas egentligen vet jag inte, inget av mina resultat har blivit annat än spöklika.

    Jag älskar’t.

    Och att döpa dem är halva nöjet, här är Livet med kalejdoskoni:

    kalejdoskoni

    Dessa kommer upp på Instagram, @bjoernfan, och kommer fortsätta slänga upp fler. Jag har många fler på lager.

    Läs vidare...
  • Hotiveringsbrev

    Vi får se om detta hotiverar reklambuden till nya beteenden!

    hotivering

    Och stor respekt till utpressare, det här var ju jättepilligt att slänga ihop.

    Tack till Södermalmsnytt för sponsringen.

    Tips på vad jag kan sätta upp för skylt när jag behöver nytt arbetsmaterial mottages gladerligen.

    Läs vidare...